Fördömd - Johanne Hildebrandt

Som alltid lyckas Johanne Hildebrandt med konststycket att förmedla en uppriktig och fängslande känsla av tillhörighet i sina beskrivningar av ett norden innan och omkring kristnandet. Hennes förmåga att göra personerna verkliga, levande och av kött och blod är stor, även om man stundvis skymtar ett romantiskt skimmer i kanten.

Denna gång är det historien och nutiden som möts i en sammandrabbning då arkeologen Helena Torvald gräver fram ett av nutida nordisk arkeologis mest fantastiska fynd. Vad som sedan händer är spännande om man lyckas bortse från eller instämmer med förekomsten av Mörka Makter. Routa eller djävulen, vad man kallar Mörkrets Furste spelar mindre roll, författaren tar egentligen inte ställning för eller emot den ena religionen. Ett tydligt enande av uppfattningar och föreställningar ligger till grund för hur berättelsen handskas med dessa frågor.

Händelserna som utspelas i Stockholm är otäcka, men knappast skrämmande. Vår rädsla för stadens otäckheter är nog starkare än obehaget inför en föreståndande sammansmältning med Mörkret. Mer nyfiken blir man på relationerna och intrigerna på institutionen.

Riktigt skickligt är sammanvävandet av de olika uppfattningarna om och förklaringarna av sjukdomen schizofreni i de norra delarna av Sverige, som man måste säga utgör en grund för berättelsen. Som komplement till denna bok kan man gärna läsa Lena Gerholms etnologiska forskning om schizofreni och tolkningar av sjukdomen, Inavel och galenskap : folkligt tänkande kring schizofreni.

Boken är lång men inte för lång. Något tafflig är den i sina försök att beskriva de sexuella och romantiska relationerna mellan bokens nutida roller, där har författaren lyckats bättre med syskonkärleken på 900-talet. Vi känner igen teman från hennes tidigare böcker, även den viktiga sammansmältningen av och balansen mellan könen finns där som en grundpuls. Och det är kanske i de berättelserna som Johanne Hildebrandt fortfarande lyckas bäst?


_______________
Om jag tycker du ska läsa boken?
- Ja, definitivt. Den kräver nog sträckläsning för att uppehålla spänningen och nyfikenheten, så se till att ha god tid på dig!

Har du också läst boken?
- Skriv och berätta vad du tyckte!