Trainspotting - Irvine Welsh

Jag vaknar mitt i natten efter att ha läst mig till sömns. Rummet badar (i mitt sinne) i ett svettigt soldis, lakanen ligger (i mitt sinne) snurrade runt mig och min sambo. Tiden tycks (i mitt sinne) stå stilla, hänga i liften, dallra, gå bakåt. (I mitt sinne) finns det något lakoniskt över rummet, över oss. När jag ska beskriva den vakna drömmen slås jag av hur viktigt det var att vi båda var vakna och svettiga. Jag använder Cidade de deus som liknelse, men det som färgat min vakna dröm är boken jag läser: Trainspotting.

Ja, vad kan man säga? "En bra bok"?

Ja, det är det. Det är en förbannat bra bok. Läskig, helotäck, rolig och sorglig. Språket gör att mina stackars grammatiska tomtar går och lägger sig, mina drömmar blir svettigt feberlika, fyllda av svordomar och narkotika.

Vad den handlar om? Ja, det vette sjutton? "Några narkomaners liv och leverne?"
Men, de flesta av oss är ju redan bekanta med boken så den behöver väl egentligen ingen närmare presentation?

Boken är ett tidsdokument, en livsskildring, ett avskräckande exempel och lockande underhållning på samma gång. Och jag gillar den.

___________
Om jag tycker du ska läsa boken? (Och inte bara se filmen?)
- JA!

___________
Har du läst boken?
- Skriv och berätta vad du tyckte!