Gudinnan Asherah stiger ner till människorna för att leva bland dem. Hon förföljs av Guden Jahve och förälskar sig i ängeln Haniel, som stigit ner tillsammans med henne eftersom han älskar henne. Naturligtvis har hon något av sina krafter med sig och blir snart (ovetande om sin bakgrund) prästinna i ett tempel tillägnat henne själv. Man får följa hennes och Haniels liv på jorden, genom långa flykter, den trygga tillvaron på värdshuset de driver, avundsjukan hos Haniels älskarinna Dido och livet i templet. Jahve, Asherahs make, bunden av ett löfte att inte lägga sig i hennes jordeliv, gör vad han kan för att få henne tillbaka.
Sträckläser boken på en ledig fredag. Den är helt ok. Inte underbar, inte gripande, inte fantastisk men det är en behaglig berättelse. Vi känner igen moment från flertalet berättelser: Jesus, Ett drömspel,"stark kvinna går genom livet och utträttar underverk, ödmjukheten behåller hon trots folkets hyllningar", Den fula ankungen, Bibelns berättelser finns där, naturligtvis... Vi känner igen tillräckligt mycket för att hela tiden veta vad vi kan förvänta oss.
Jag blir dock besviken på några punkter. Först och främst, och detta är verkligen något som författare bör fundera mycket på: Man får inga svar. Vilket är helt OK om frågorna som lämnas svarslösa är av rätt karaktär. Att bara låta bli att knyta ihop säcken är ohyfsat mot sina läsare!
Det andra som gör mig besviken är den lite onödiga prologen. Här behöver författaren lita på att berättelsen kan stå för sig själv.
___________________
Om jag tycker du ska läsa boken?
- Ja, absolut. Den är, som sagt, behaglig.
har du själv läst boken?
-Skriv och berätta avd du tyckte!
onsdag 29 augusti 2007
fredag 24 augusti 2007
Dean R. Koontz - Diverse titlar
Bara läs inte böckerna av denna författare, det är under er värdighet!
Om ni läst dem, skriv för allt i världen inte om dem här!
Om ni läst dem, skriv för allt i världen inte om dem här!
torsdag 23 augusti 2007
När jag letar efter Max - Sanna Wallin
När jag letar efter kurslitteratur ramlar jag över denna bok och kan inte låta bli att beställa den från Bokus. När den kommer sträckläser jag den, fylld av funderingar om vad som är en "bra bok". Vad är detta för bok?
När Sanna Wallin letar efter sin morbror Max Lundqvist ställs hon inför en rad frågor om livet som Sveriges förste att byta kön, hur minnen av en människa kan vara så svåra att få tag på, hur synen på könsidentiteter förändrats och ännu är de samma, hur en människas personlighet kan forma andras bemötande och frågor om sin egen identitet.
När jag letar efter Max är lätt läsning trots de stora frågorna, man nästan rinner igenom bokens 154 sidor. Väcker den frågor hos mig? Ja, jag blir nyfiken på min egen släkts personligheter. Tror jag att boken kan fungera som katalysator för andra som funderar på sina eller sina bekantas liv, könsidentiteter och sexuella läggning? Ja, men boken ger fler visioner, förhoppningar och önskningar inför framtiden än svar på stora frågor. Det är befriande. Det är också befriande att författaren inte hymlar om eller skjuter åt sidan sina egna tvivel och ifrågasättanden. Det arbete hon genomgår för att finna Max är lika mycket ett arbete med sig själv, förstår vi av hennes berättelse.
Till en början har jag svårt för tonen i boken. Sökande, trevande försök till poetiskt berättande, men för mig når det inte fram. Jag hade hellre sett en mer "opoetisk" berättelse utan osäkerheten i tilltalet. Men så efter ett tag börjar textens rytm att suga tag i mig, jag börjar acceptera tonen och när jag lägger boken åt sidan funerar jag en stund på vad som hänt. Så förstår jag. Författaren har valt ett tonfall som jag själv ofta väljer och som jag därför trivs med. De skillnader som finns hos oss är det jag först har svårt för, jag vill göra andra val med texten. Men den är hennes och när jag, som sagt, accepterat det trivs vi tillsammans, jag och Sanna.
____________________
Tycker jag att du ska läsa boken?
- Ja.
Har du läst boken?
- Skriv ett inlägg och berätta vad du tyckte!
När Sanna Wallin letar efter sin morbror Max Lundqvist ställs hon inför en rad frågor om livet som Sveriges förste att byta kön, hur minnen av en människa kan vara så svåra att få tag på, hur synen på könsidentiteter förändrats och ännu är de samma, hur en människas personlighet kan forma andras bemötande och frågor om sin egen identitet.
När jag letar efter Max är lätt läsning trots de stora frågorna, man nästan rinner igenom bokens 154 sidor. Väcker den frågor hos mig? Ja, jag blir nyfiken på min egen släkts personligheter. Tror jag att boken kan fungera som katalysator för andra som funderar på sina eller sina bekantas liv, könsidentiteter och sexuella läggning? Ja, men boken ger fler visioner, förhoppningar och önskningar inför framtiden än svar på stora frågor. Det är befriande. Det är också befriande att författaren inte hymlar om eller skjuter åt sidan sina egna tvivel och ifrågasättanden. Det arbete hon genomgår för att finna Max är lika mycket ett arbete med sig själv, förstår vi av hennes berättelse.
Till en början har jag svårt för tonen i boken. Sökande, trevande försök till poetiskt berättande, men för mig når det inte fram. Jag hade hellre sett en mer "opoetisk" berättelse utan osäkerheten i tilltalet. Men så efter ett tag börjar textens rytm att suga tag i mig, jag börjar acceptera tonen och när jag lägger boken åt sidan funerar jag en stund på vad som hänt. Så förstår jag. Författaren har valt ett tonfall som jag själv ofta väljer och som jag därför trivs med. De skillnader som finns hos oss är det jag först har svårt för, jag vill göra andra val med texten. Men den är hennes och när jag, som sagt, accepterat det trivs vi tillsammans, jag och Sanna.
____________________
Tycker jag att du ska läsa boken?
- Ja.
Har du läst boken?
- Skriv ett inlägg och berätta vad du tyckte!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)